Skip to content

But wait, there’s more!

2012/11/08

Nu har jag varit här i lite över en månad. Fem veckor kanske. Fyra av de här fem veckorna har spenderats i skolan. Jätteroligt och intressant, men jag borde plugga mer.

Men vad jag kom att tänka på när jag satt och pluggade igår efter ett samtal med Wakana, var att när man studerar språk, så finns det ALLTID mer att lära sig. Alltid undantag, alltid vissa småord som ska sättas in lite varstans för att få språket mjukare eller som med japanskan: partiklar överallt.

Det är verkligen jätteroligt, även om hjärnan börjar rinna ur öronen ibland.

Igår berättade Wakana om keigo. Keigo är respektfullt tal, och det är komplicerat. Vad jag lär mig i skolan är standardjapanska med normal artighetsgrad. Om jag någonsin kommer att jobba här i Japan, är det antagligen keigo som gäller. Och om jag förstått saken rätt är keigo väldigt svårt, så svårt att inte ens japanerna själva har full koll på det.

Ibland när jag pluggar och ber om hjälp, får jag en sådan där ”But wait, there’s more!”-känsla och olika exempel på hur jag kan säga olika saker radas upp för mig.

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: